LördagFilmkvällMedÄlsk.
Tänk att man i en värld fylld av nästintill magiska maskiner,kan bli så imponerad av så simpla saker som eld. Eld som har funnits längre än hela mänskligheten, det har nog funnits lika länge osm Gud tillochmed.
Tänk att man kan hålla en rund, glänsade skiva i sinhand och påstå att det finns en film på den. Man kan tllochmed veta ganska så säkert att det finns en film på den. Det finns en illusion av en ändelse av oftast påhittade personers liv på en plastskiva. Bor dom där? Fast det är bara en rörlig bild som visar upp den påhittade händelsen med de påhittade personerna som spleas av verkliga människor. Verkliga människor med hjärtan, hjärnor och egna tankar, fast de är likadana så är deras liv antaglien inte alls som de påhittade personernas liv.
Om man tar den där plastskivan och pluttar in den i min dator ( eller någon annans dator för den delen) så kan man titta på den, eller flytta den till en annan plats. Man kan trycka på lite olika ställen på skärmen, hitta fram filmen, dra tag på den och dra iväg den någon annanstans. Man kan dra i den och ha den på två ställen samtidigt, hur coolt är inte det på en skala?
Men hur imponerad blir man egentligen utav alla dessa otroliga tekniska lösningar som människor i alla tider har kämpat för att komma fram till? Oftast blir man inte särskilt imponerad, visst första gången man får kika lite på en iPhone så lyser ögonen, men efter en stund är det inget speciellt kvar med den.
Bara för det så är inte allt vardagsmat hela tiden, tomtebloss tillexempel, om har funnits bra mycket längre än mig ( vilket inte säger särskilt mycket om man tänker på hur lång tid mänskligheten funnits). Jag blir lika imponerad idag av dessa fantastiska brinnande, lätt exploderande pinnarna. Det finns något litet hemligt jag inte vet om dem, och så som det gnistrar och glittrar! Hur kan det vara möjligt att något kan se så fantastiskt ut? Och varför bränns ite gnistorna nä de landar på handen? Det är ju en brinnande pinne som spottar gnistor, visst måstedet väl vara varmt då och visst borde det väl börja brinna.. Nää, se jag vet inte. Jag förstår inte det där med tomtebloss. Jag vet bara att jag tycker väldigt mycket om dem, på mitt alldeles egna lilla vis...
Tänk att man kan hålla en rund, glänsade skiva i sinhand och påstå att det finns en film på den. Man kan tllochmed veta ganska så säkert att det finns en film på den. Det finns en illusion av en ändelse av oftast påhittade personers liv på en plastskiva. Bor dom där? Fast det är bara en rörlig bild som visar upp den påhittade händelsen med de påhittade personerna som spleas av verkliga människor. Verkliga människor med hjärtan, hjärnor och egna tankar, fast de är likadana så är deras liv antaglien inte alls som de påhittade personernas liv.
Om man tar den där plastskivan och pluttar in den i min dator ( eller någon annans dator för den delen) så kan man titta på den, eller flytta den till en annan plats. Man kan trycka på lite olika ställen på skärmen, hitta fram filmen, dra tag på den och dra iväg den någon annanstans. Man kan dra i den och ha den på två ställen samtidigt, hur coolt är inte det på en skala?
Men hur imponerad blir man egentligen utav alla dessa otroliga tekniska lösningar som människor i alla tider har kämpat för att komma fram till? Oftast blir man inte särskilt imponerad, visst första gången man får kika lite på en iPhone så lyser ögonen, men efter en stund är det inget speciellt kvar med den.
Bara för det så är inte allt vardagsmat hela tiden, tomtebloss tillexempel, om har funnits bra mycket längre än mig ( vilket inte säger särskilt mycket om man tänker på hur lång tid mänskligheten funnits). Jag blir lika imponerad idag av dessa fantastiska brinnande, lätt exploderande pinnarna. Det finns något litet hemligt jag inte vet om dem, och så som det gnistrar och glittrar! Hur kan det vara möjligt att något kan se så fantastiskt ut? Och varför bränns ite gnistorna nä de landar på handen? Det är ju en brinnande pinne som spottar gnistor, visst måstedet väl vara varmt då och visst borde det väl börja brinna.. Nää, se jag vet inte. Jag förstår inte det där med tomtebloss. Jag vet bara att jag tycker väldigt mycket om dem, på mitt alldeles egna lilla vis...
Kommentarer
Trackback
