Onsdagkväll.

Mycket har hän sen jag skrev något senast. Minst en miljon olika prov och uppgifter i skolan. Mörkerspåring för mina scouter. 18års gåutande med mina vänner. 18årsparty för Alexandra, very nice! Jag träffade en ungefär när jag skrev sist, men det blev inte så mycket av det, o stackars. Nyss nämda är bara en bråkdel av mitt liv den senaste tiden.

Just nu ligger jag i min säng med gladpack runt mitt balsaminkletade hår och tänker på såna där förskräckligt hemska saker som inte får hända men som händer ändå Jag HATAR det! Det är inte så att det händer långt borta och man hör det på nyheterna, det händer här, alldeles nära. Jag vill bara gråta, men hur skulle det se ut..? Tackar vet jag sånadära värdsliga saker som jag kan illfälligt kan ockupera mina tankar med istället. Sånt där som otäck skolmat, nyinköpta externa hårddiskar, mjukt hår eller varför inte lussekatter? Men mest så tackar jag gudarna för den dära Jenny, som bara är där och håller om en om man känner för det, som man vet bryr sig hur litet eller stort det är, det som tynger en. Och Heja dig! Bli psykolog, du kommer inte bli som dom, du kommer bli helt duktig och om du känner dig litet lessen av allt jobbigt folk säger till dig så ska jag komma och säga snälla och glada saker till dig.


Hold on - Good Charlotte


/d

Kommentarer
Postat av: Jenny

Tack min underbara vän. Det värmer. Jag vet inte om jag kan bli psykolog, men kramas och bry mig kan jag göra.

2008-12-09 @ 21:11:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0