OnsdagJul
Tack mamma, Tack pappa.
Wooho, nu har jag fått ett slags hemmabiosystem^^ eller bio är väl lite att ta i..
men det är en DVD, som tar alla format som jag vet om, och några till, man kan pluppa i USB ( typ min hårddisk :D) och om någon vill se en speciell film, så går det hur enkelt som helst.
Så nu är det filmkväll hos mig osm gäller. Bygg benmuskler nu! Fast alla kan inte komma på samma gång,jag har inte så stort rum.. Men oj vad glad jag är :D
God Jul alla <3
Wooho, nu har jag fått ett slags hemmabiosystem^^ eller bio är väl lite att ta i..
men det är en DVD, som tar alla format som jag vet om, och några till, man kan pluppa i USB ( typ min hårddisk :D) och om någon vill se en speciell film, så går det hur enkelt som helst.
Så nu är det filmkväll hos mig osm gäller. Bygg benmuskler nu! Fast alla kan inte komma på samma gång,jag har inte så stort rum.. Men oj vad glad jag är :D
God Jul alla <3
SöndagHemsedalSyjuntaPojkar
En ny blogg har fötts; http://hemsedAlarNa.blogg.se. läs den. Vi ska åka till Hemsedal, den fjäre anuari, och eftersom vi är litet förtjusta i flodagrabsen, eller förtjusta är inte rätt ord.. fascinerade? avundsjuka? förälskade? jag vet ine, något konstigt är det med dem. Vi( det kan hända att jag inte alls pratar om nåra vi, men jag iallafall) har ett väldigt sort behov av att vara litet coolare än dessa flodapojkar ( ja erik och oscar, ni ÄR flodapojkar, ävn om det inte syns på adressen.. ). Gördom en cool blog när d åer iväg med sina skidor, så ska vi göra en lite snyggare blogg när vi åker iväg till snön. Gör de en låt om trysil,så måste vi såklart göra en hel skiva, minst! Ni förstår att detta kanske inte är jättebra, egentligen, men jäkligt roligt:P NI kan följa våra framsteg i nyss nämda blogg, http://hemsedAlarNa.blogg.se .
sov sött min älskade
sov sött min älskade
FredagSjukEllerLedig-VäljSjälv
Idag har jag inte gjort någonting. Eller det är inte helt sant. Jag har rest mig ur min säng, ätit tomtegröt till frukost, sett på ÅTTA avsnitt av Sex and the city. Med andra ord; jag är hemma och är sjuk. Visserligen var alla mina lektioner idag mycket frivillga, går precis lika bra att inte koma dit, vad ska jag då där att göra..? Det är klart jag utnyttjar det tillfullo, skiter i alla luciatåg och stannar hemma och myser..
Jag tror att min överkonsumtion av SATC inte är nyttig för mig, jag blir alldeles för påverkad av deras relationer, har aldrig varit så ensam som nu.. Mitt sätt att se på mig själv och mitt liv blir helt rubbat. Men det kan inte hjälpas, det är som ett beroende jag har. jag är på säsong fyra, två säsonger kvar, sen ska jag se filmen och lägga det bakom mig. Börja titt apå en serie med mycker mer misslyckade personer..
Väldigt meningslöst inlägg, men det är så det är. Ska ut och dansa med halvnakna salminmodeller imorgon..
Jag tror att min överkonsumtion av SATC inte är nyttig för mig, jag blir alldeles för påverkad av deras relationer, har aldrig varit så ensam som nu.. Mitt sätt att se på mig själv och mitt liv blir helt rubbat. Men det kan inte hjälpas, det är som ett beroende jag har. jag är på säsong fyra, två säsonger kvar, sen ska jag se filmen och lägga det bakom mig. Börja titt apå en serie med mycker mer misslyckade personer..
Väldigt meningslöst inlägg, men det är så det är. Ska ut och dansa med halvnakna salminmodeller imorgon..
OnsdagLyckanÄrGjord
Äntligen. Nu vet jag. Vad har jag att klaga på? Det är klart jag mår bra. Frågan är varför jag gör det, är det den där pizzan jag nyss knödde i mig eller att mitt dagliga behov av tomteblossfascination nyss fylldes? Det känns troligare att pressen av matteprovet har lagt sig, nu när det är gjort och det inte finns något mer jag kan göra. Eller så har lättnaden av att slippa matteprovet och bristen på sömn lämnat plats över åt lite lycka över att ha hittat en svart paljettklänning i mammas garderob. Precis vad jag ville ha, men inte hade några pengar över åt. Den behöver sys in något, men vad gör det? Det är ju ändå lite utav en hobby som jag har. Då kan jag ju lägga undan mina surt förvärvade pengar till ett par skor. Är jag såhär ytlig jämnt? Kommer jag alltid kunna finna lycka i min mammas garderob? Det måste ju finnas en ände på det. TIllslut kommer de tinte att finnas några kläder kvar. förhoppningsvis så har jag massa pengar då det händer. Ett jobb inom kommunen hade kanske inte vart helt fel ändå, jag ska höra med andreas.
Kan två och en halvtimme Sex and the City ha gjort sitt? Fem timmars sömn, Köttbullar till frukost, Fyra timmar matteprov, Alldeles för viktig svensklektion, mängder av chokladmousse och som sagt fem avsnitt av Sex and the City, på en dag. Det är nog mer än vad jag klarar av. Fast på ett positivt sätt.
Att jag skriker högt, när jag sitter här ensam på mitt rum, när jag ser koombinationen placebo ( running up that hill) och OC ( Ryan) på youtube, känns som ett ganska så solklart bevis på orkanen i mitt huvud.
Dessvärre ( mycket märkligt ord) så tror jag att den där lyckliga känslan i mig är på väg bort, i samma takt som jag sakta nser at jag är ensam, ikväll igen. Man kan ju undra hur länge den dä föhållandetypen-tjejen klarar av att stå emot, och vara ensam och leva singelliv, kombinerat med skolliv. Kommer flickan att stanna upp, hitta fram någon och nöja sig med honom tills någon bättre kommer? Det vill hon inte.
Det förvirrade och höstdeppiga i mitt huvud ( det är inte alltid helt logikst därinne) yttrara sig nog en del här, men det får ni stå ut med, eller så får ni väl låta bli att läsa.
/d
Kan två och en halvtimme Sex and the City ha gjort sitt? Fem timmars sömn, Köttbullar till frukost, Fyra timmar matteprov, Alldeles för viktig svensklektion, mängder av chokladmousse och som sagt fem avsnitt av Sex and the City, på en dag. Det är nog mer än vad jag klarar av. Fast på ett positivt sätt.
Att jag skriker högt, när jag sitter här ensam på mitt rum, när jag ser koombinationen placebo ( running up that hill) och OC ( Ryan) på youtube, känns som ett ganska så solklart bevis på orkanen i mitt huvud.
Dessvärre ( mycket märkligt ord) så tror jag att den där lyckliga känslan i mig är på väg bort, i samma takt som jag sakta nser at jag är ensam, ikväll igen. Man kan ju undra hur länge den dä föhållandetypen-tjejen klarar av att stå emot, och vara ensam och leva singelliv, kombinerat med skolliv. Kommer flickan att stanna upp, hitta fram någon och nöja sig med honom tills någon bättre kommer? Det vill hon inte.
Det förvirrade och höstdeppiga i mitt huvud ( det är inte alltid helt logikst därinne) yttrara sig nog en del här, men det får ni stå ut med, eller så får ni väl låta bli att läsa.
/d
SöndagLucian
I en timme och 39 minuter till så är jag Lerums lucia. Kul. Det var alltså inte mer, eller? Vad har det gjort för skillnad? Inte mycket. Jag var ledig två dagar från skolan, hamnade lite efter, höll på att få sänkt betyg i Naturkunskap ( fast det löste sig efter lite fjäsk och bortförklarigar). Jag sjöng för massa gamla, det var inte roligt, jag mådde väldigt dåligt i mitt huvud av det, låt mig snälla inte bli så dålig och svag. Samtidigt så kändes det självklart bra att man kunde ge dem lite ljus i vardagen. Vi sjöng på konstiga ställen, som Vattenpalatset, där vi skred ett varv runt poolen och skrattade oavbrutet hela framträdandet, och ICA Kvantum i hulan, där vi också skratade, eller några skrattade, jag sjöng för fulla halsar!Men allt det här hade ju hänt även om jag inte blev Lucia, alla tränorna var också med och sjöng.
Som lucia så skrev jag blogg i Lerums tidning. Det var trögt, jag visste inte vad man vågade skriva där. Vad kan man skriva om man vet att ens farmor, morfar, mamma och en och annan nära eller mindre nära vän ska läsa det man skriver?
Och inte har det gjort någon skillnad för vem jag är. Jag bråkar ändå me min familj, och jag blir ändå ledsen när jag bråkar med dem. Jag är ändå inte känd, det är en enda som känt igen mig genom lucia tåget, och hon var en av tärnornas mamma, facktiskt så är det så att gobbarna som skjutsade omkring oss inte känner igen mig längre.
Jag kan inte satsa på en karriär som något anknippat till lucia, för det finns ingen sådan. Eller vad skulle det vara? Lerums starke kvinna? Knappast!
Men ändå, så var det roligt. Det var en fantastisk upplevelse, hade jag levt mitt liv igen så hade jag gärna gjort om det! Det var så roligt att jag blev konstigt avundsjuk på kandidaterna för iår. Vad ska jag säga inför massa folk på Bagges torg då.. Hoppas du kommer att ha en lika underbar tid som jag hade! duser jättefin ut och massa lycka till!
Som lucia så skrev jag blogg i Lerums tidning. Det var trögt, jag visste inte vad man vågade skriva där. Vad kan man skriva om man vet att ens farmor, morfar, mamma och en och annan nära eller mindre nära vän ska läsa det man skriver?
Och inte har det gjort någon skillnad för vem jag är. Jag bråkar ändå me min familj, och jag blir ändå ledsen när jag bråkar med dem. Jag är ändå inte känd, det är en enda som känt igen mig genom lucia tåget, och hon var en av tärnornas mamma, facktiskt så är det så att gobbarna som skjutsade omkring oss inte känner igen mig längre.
Jag kan inte satsa på en karriär som något anknippat till lucia, för det finns ingen sådan. Eller vad skulle det vara? Lerums starke kvinna? Knappast!
Men ändå, så var det roligt. Det var en fantastisk upplevelse, hade jag levt mitt liv igen så hade jag gärna gjort om det! Det var så roligt att jag blev konstigt avundsjuk på kandidaterna för iår. Vad ska jag säga inför massa folk på Bagges torg då.. Hoppas du kommer att ha en lika underbar tid som jag hade! duser jättefin ut och massa lycka till!
Jag sprängde en man idag
och han brann ganska bra
Jag tog hans fru sen och jag sa
Ner på knä och sug av
Sen gjorde vi likadant
Vi sprängde våldtog halva stan
för vi hade inget val
Det här är tvåtusental
Dags för slagsmål
De förstår inte sitt eget bästa
Dags för slagsmål
De ska ha ett fritt land
Dags för slagsmål Dags för slagsmål
och han brann ganska bra
Jag tog hans fru sen och jag sa
Ner på knä och sug av
Sen gjorde vi likadant
Vi sprängde våldtog halva stan
för vi hade inget val
Det här är tvåtusental
Dags för slagsmål
De förstår inte sitt eget bästa
Dags för slagsmål
De ska ha ett fritt land
Dags för slagsmål Dags för slagsmål
LördagFilmkvällMedÄlsk.
Tänk att man i en värld fylld av nästintill magiska maskiner,kan bli så imponerad av så simpla saker som eld. Eld som har funnits längre än hela mänskligheten, det har nog funnits lika länge osm Gud tillochmed.
Tänk att man kan hålla en rund, glänsade skiva i sinhand och påstå att det finns en film på den. Man kan tllochmed veta ganska så säkert att det finns en film på den. Det finns en illusion av en ändelse av oftast påhittade personers liv på en plastskiva. Bor dom där? Fast det är bara en rörlig bild som visar upp den påhittade händelsen med de påhittade personerna som spleas av verkliga människor. Verkliga människor med hjärtan, hjärnor och egna tankar, fast de är likadana så är deras liv antaglien inte alls som de påhittade personernas liv.
Om man tar den där plastskivan och pluttar in den i min dator ( eller någon annans dator för den delen) så kan man titta på den, eller flytta den till en annan plats. Man kan trycka på lite olika ställen på skärmen, hitta fram filmen, dra tag på den och dra iväg den någon annanstans. Man kan dra i den och ha den på två ställen samtidigt, hur coolt är inte det på en skala?
Men hur imponerad blir man egentligen utav alla dessa otroliga tekniska lösningar som människor i alla tider har kämpat för att komma fram till? Oftast blir man inte särskilt imponerad, visst första gången man får kika lite på en iPhone så lyser ögonen, men efter en stund är det inget speciellt kvar med den.
Bara för det så är inte allt vardagsmat hela tiden, tomtebloss tillexempel, om har funnits bra mycket längre än mig ( vilket inte säger särskilt mycket om man tänker på hur lång tid mänskligheten funnits). Jag blir lika imponerad idag av dessa fantastiska brinnande, lätt exploderande pinnarna. Det finns något litet hemligt jag inte vet om dem, och så som det gnistrar och glittrar! Hur kan det vara möjligt att något kan se så fantastiskt ut? Och varför bränns ite gnistorna nä de landar på handen? Det är ju en brinnande pinne som spottar gnistor, visst måstedet väl vara varmt då och visst borde det väl börja brinna.. Nää, se jag vet inte. Jag förstår inte det där med tomtebloss. Jag vet bara att jag tycker väldigt mycket om dem, på mitt alldeles egna lilla vis...
Tänk att man kan hålla en rund, glänsade skiva i sinhand och påstå att det finns en film på den. Man kan tllochmed veta ganska så säkert att det finns en film på den. Det finns en illusion av en ändelse av oftast påhittade personers liv på en plastskiva. Bor dom där? Fast det är bara en rörlig bild som visar upp den påhittade händelsen med de påhittade personerna som spleas av verkliga människor. Verkliga människor med hjärtan, hjärnor och egna tankar, fast de är likadana så är deras liv antaglien inte alls som de påhittade personernas liv.
Om man tar den där plastskivan och pluttar in den i min dator ( eller någon annans dator för den delen) så kan man titta på den, eller flytta den till en annan plats. Man kan trycka på lite olika ställen på skärmen, hitta fram filmen, dra tag på den och dra iväg den någon annanstans. Man kan dra i den och ha den på två ställen samtidigt, hur coolt är inte det på en skala?
Men hur imponerad blir man egentligen utav alla dessa otroliga tekniska lösningar som människor i alla tider har kämpat för att komma fram till? Oftast blir man inte särskilt imponerad, visst första gången man får kika lite på en iPhone så lyser ögonen, men efter en stund är det inget speciellt kvar med den.
Bara för det så är inte allt vardagsmat hela tiden, tomtebloss tillexempel, om har funnits bra mycket längre än mig ( vilket inte säger särskilt mycket om man tänker på hur lång tid mänskligheten funnits). Jag blir lika imponerad idag av dessa fantastiska brinnande, lätt exploderande pinnarna. Det finns något litet hemligt jag inte vet om dem, och så som det gnistrar och glittrar! Hur kan det vara möjligt att något kan se så fantastiskt ut? Och varför bränns ite gnistorna nä de landar på handen? Det är ju en brinnande pinne som spottar gnistor, visst måstedet väl vara varmt då och visst borde det väl börja brinna.. Nää, se jag vet inte. Jag förstår inte det där med tomtebloss. Jag vet bara att jag tycker väldigt mycket om dem, på mitt alldeles egna lilla vis...
Onsdagkväll.
Mycket har hän sen jag skrev något senast. Minst en miljon olika prov och uppgifter i skolan. Mörkerspåring för mina scouter. 18års gåutande med mina vänner. 18årsparty för Alexandra, very nice! Jag träffade en ungefär när jag skrev sist, men det blev inte så mycket av det, o stackars. Nyss nämda är bara en bråkdel av mitt liv den senaste tiden.
Just nu ligger jag i min säng med gladpack runt mitt balsaminkletade hår och tänker på såna där förskräckligt hemska saker som inte får hända men som händer ändå Jag HATAR det! Det är inte så att det händer långt borta och man hör det på nyheterna, det händer här, alldeles nära. Jag vill bara gråta, men hur skulle det se ut..? Tackar vet jag sånadära värdsliga saker som jag kan illfälligt kan ockupera mina tankar med istället. Sånt där som otäck skolmat, nyinköpta externa hårddiskar, mjukt hår eller varför inte lussekatter? Men mest så tackar jag gudarna för den dära Jenny, som bara är där och håller om en om man känner för det, som man vet bryr sig hur litet eller stort det är, det som tynger en. Och Heja dig! Bli psykolog, du kommer inte bli som dom, du kommer bli helt duktig och om du känner dig litet lessen av allt jobbigt folk säger till dig så ska jag komma och säga snälla och glada saker till dig.
Hold on - Good Charlotte
/d
Just nu ligger jag i min säng med gladpack runt mitt balsaminkletade hår och tänker på såna där förskräckligt hemska saker som inte får hända men som händer ändå Jag HATAR det! Det är inte så att det händer långt borta och man hör det på nyheterna, det händer här, alldeles nära. Jag vill bara gråta, men hur skulle det se ut..? Tackar vet jag sånadära värdsliga saker som jag kan illfälligt kan ockupera mina tankar med istället. Sånt där som otäck skolmat, nyinköpta externa hårddiskar, mjukt hår eller varför inte lussekatter? Men mest så tackar jag gudarna för den dära Jenny, som bara är där och håller om en om man känner för det, som man vet bryr sig hur litet eller stort det är, det som tynger en. Och Heja dig! Bli psykolog, du kommer inte bli som dom, du kommer bli helt duktig och om du känner dig litet lessen av allt jobbigt folk säger till dig så ska jag komma och säga snälla och glada saker till dig.
Hold on - Good Charlotte
/d
