SöndagLucian
I en timme och 39 minuter till så är jag Lerums lucia. Kul. Det var alltså inte mer, eller? Vad har det gjort för skillnad? Inte mycket. Jag var ledig två dagar från skolan, hamnade lite efter, höll på att få sänkt betyg i Naturkunskap ( fast det löste sig efter lite fjäsk och bortförklarigar). Jag sjöng för massa gamla, det var inte roligt, jag mådde väldigt dåligt i mitt huvud av det, låt mig snälla inte bli så dålig och svag. Samtidigt så kändes det självklart bra att man kunde ge dem lite ljus i vardagen. Vi sjöng på konstiga ställen, som Vattenpalatset, där vi skred ett varv runt poolen och skrattade oavbrutet hela framträdandet, och ICA Kvantum i hulan, där vi också skratade, eller några skrattade, jag sjöng för fulla halsar!Men allt det här hade ju hänt även om jag inte blev Lucia, alla tränorna var också med och sjöng.
Som lucia så skrev jag blogg i Lerums tidning. Det var trögt, jag visste inte vad man vågade skriva där. Vad kan man skriva om man vet att ens farmor, morfar, mamma och en och annan nära eller mindre nära vän ska läsa det man skriver?
Och inte har det gjort någon skillnad för vem jag är. Jag bråkar ändå me min familj, och jag blir ändå ledsen när jag bråkar med dem. Jag är ändå inte känd, det är en enda som känt igen mig genom lucia tåget, och hon var en av tärnornas mamma, facktiskt så är det så att gobbarna som skjutsade omkring oss inte känner igen mig längre.
Jag kan inte satsa på en karriär som något anknippat till lucia, för det finns ingen sådan. Eller vad skulle det vara? Lerums starke kvinna? Knappast!
Men ändå, så var det roligt. Det var en fantastisk upplevelse, hade jag levt mitt liv igen så hade jag gärna gjort om det! Det var så roligt att jag blev konstigt avundsjuk på kandidaterna för iår. Vad ska jag säga inför massa folk på Bagges torg då.. Hoppas du kommer att ha en lika underbar tid som jag hade! duser jättefin ut och massa lycka till!
Som lucia så skrev jag blogg i Lerums tidning. Det var trögt, jag visste inte vad man vågade skriva där. Vad kan man skriva om man vet att ens farmor, morfar, mamma och en och annan nära eller mindre nära vän ska läsa det man skriver?
Och inte har det gjort någon skillnad för vem jag är. Jag bråkar ändå me min familj, och jag blir ändå ledsen när jag bråkar med dem. Jag är ändå inte känd, det är en enda som känt igen mig genom lucia tåget, och hon var en av tärnornas mamma, facktiskt så är det så att gobbarna som skjutsade omkring oss inte känner igen mig längre.
Jag kan inte satsa på en karriär som något anknippat till lucia, för det finns ingen sådan. Eller vad skulle det vara? Lerums starke kvinna? Knappast!
Men ändå, så var det roligt. Det var en fantastisk upplevelse, hade jag levt mitt liv igen så hade jag gärna gjort om det! Det var så roligt att jag blev konstigt avundsjuk på kandidaterna för iår. Vad ska jag säga inför massa folk på Bagges torg då.. Hoppas du kommer att ha en lika underbar tid som jag hade! duser jättefin ut och massa lycka till!
Jag sprängde en man idag
och han brann ganska bra
Jag tog hans fru sen och jag sa
Ner på knä och sug av
Sen gjorde vi likadant
Vi sprängde våldtog halva stan
för vi hade inget val
Det här är tvåtusental
Dags för slagsmål
De förstår inte sitt eget bästa
Dags för slagsmål
De ska ha ett fritt land
Dags för slagsmål Dags för slagsmål
och han brann ganska bra
Jag tog hans fru sen och jag sa
Ner på knä och sug av
Sen gjorde vi likadant
Vi sprängde våldtog halva stan
för vi hade inget val
Det här är tvåtusental
Dags för slagsmål
De förstår inte sitt eget bästa
Dags för slagsmål
De ska ha ett fritt land
Dags för slagsmål Dags för slagsmål
Kommentarer
Trackback
