niseens

Känns som att jag bloggar alldeles för många fredagkvällar, då ska man inte vara hemma framför datorn.. Inte om man är jag iallafall. Idag har ajg en anledning, jag har hjärnskakning. Doktorn sa att ajg ska vila mig, vandra omkring lite hemma och helst inte se på TV, för det är ansträngande för huvudet. Skaket kom igår, när jag ramlade av en häst, det gick lite fort.. Jag komme rihåg att jag var på väg av hästen, sen svimmade jag tydligen och nästa sak jag kommer ihåg var att det var väldigt obekvämt där jag låg, på mage i någon konstig ställning på den kalla sanden i manegen ( där man har ridlektion ,som en gympasal för hästarna). Ridfröken sa att hon skulle ringa min mamma, och att ambulansen var på väg, så jag lyckades hosta upp numret hem, så fick lillasyster sköta resten.  Amanda sa att jag inte fick röra mig, för så som ajg ramlade så skulle jag kunnat fått en skada i nacken, och är nacken trasig så ska man inte röra den, då kan man dö. Väldigt vettigt.

Så kom ambulansen dit, och två ambulanssnubbar kom in i manegen med bår och grejjer, fast jag klättrade upp på båren ,alldeles själv :) Väl inne i ambulansen, var ajg noga med att Annika skulle åka med och så passade jag på att se mig omkring. Jag kände inget ont någonstans, det var mest bara spännande. Det onda uptäckte jag inte förrns de tvingade mig att känna efter.

Vi åkte iväg från Gråbo och på väg till Alingsås stoppade de in ett plast rör (!) i min arm, nästan som ett sånt rör de stoppar in när de piercar typ bröstvårtor. In i det röret fick jag morfin, Morfinet märkte ja ginte av någonting alls tror jag.. Förutom att de sms jag skickade från ambulansen vart litet förvirrade "Jag saylaff av hästen. Nu åker ajg ambulans.."

På Alingsås lasarett fick jag en nål i andra armen också, jag troor att det tog ett blodprov, men det har jag egentligen ingen aning om, men det finns väl inget annat de gör i min arm på sjukhus..? Det var sjuksköterskan, som var en kille, sen kom min kvinnliga doktor och kände på mig. Hon hittade inget ont i svansen, men sa att de skulle röntga huvudet och bäckenet. Sen gick hon, och när det inte var någon dokor i rummet så passade jag på att ta av mig mina skitiga hästkläder ( som var galet sandiga). Sne kom en sköterska in och gav mig dropp, det var kallt i armen. Så blev jag iväg puttad på en bår genom sjukhuset, spännande.. In i ett rum med helt andra sjukhusmänniskor, de var trevliga. I första rummet röntgade dom min höft. Sen drog de iväg mig till något som heter CT, det är där de röntgar hjärnan. Så körde d ein mig i en sån där läskig man ser på TV, som ser ut som en tunnel. Fast den jag var i var mkt kortare, två decimeter ungefär. ÅKte där in och ut några gånger. Iväg puttad till mitt rum, där jag äntligen fick tvätta mig lite.

Annika, Sandra, Mamma och Pappa var med mig på hela tiden på sjukhuset. Det var bra, alla är snälla mot en när man är på sjukhus. Fast det kändes som att jag inte var ett dugg sjuk, menmen..

NU är jag hemma och jag är inte ett dugg frisk. Jag vaggar omkring som en pensionär, det går bra när jag ligge roch när ajg går, men att sitta upp gör ont, måste ta paus när jag äter så jag inte spyr ( man blir lätt illamående när man har hjärnskaning) och så att jag får vila mig i bäckenet. Fast det värsta är nästna träningsvärken, den som är kvar från skivstången i onsdags.. Jäklar ellen, men jag är taggad på nästa onsdag!

Vi är inte klara med vårt projektarbete, rumpa.

Tänkte att jag skulle sova nu, men det komme rinte gå, inte ett dugg sov trött, har sovit mer eller mindre hela dagen.


Ha det fint!